En bild från dagens distanspass nere vid Svartån.
Här på nerkeslätten finns inte mycket rejäla backar eller "Hors Categorie" (HC) backar som den franska terminiologin använder för att kategorisera graden av svårighet.
Finns det mycket att vinna på att va en duktig klättrare i långloppscupen, antal HC stigningar i olika lopp?
- Billingeracet: 3xHC4
- Långalugnet: 1x HC4
- LidaLoop: Inga HC
- Ränneslätt: Inga HC
- Mörksuggejakten: 1x HC3 och 1x HC4
- Engelbrektsturen: Inga HC
- Finnmarksturen: 8xHC4
- Bockstensturen: 1xHC4
- Västgöraloppet: 1xHC4
Alla lopp har stigningar totalt från 650m till 1300m och dom ständiga accelerationerna tar på krafterna.
Så det är en bra egenskap att kunna klättra bra och återhämta sig.
Så vill man i mina trakter träna och trampa på i stigningar får man som jag idag bege sig mot Kilsbergen och Ånnaboda ca 20 km väster om Örebro, där vi har en rad olika rejäla stigningar och där bla det årliga Bergslagsloppet sker.
Som dessutom finns som GPX filer för att ladda ner.
Strava har en bra förklaring där lutningen i procent (höjdmeter/sträcka*100) x Sträckan, där värdet sla vara >8000 för att den ska kategoriseras som HC.
Ett annat mått är på själva prestationen i en backe är "Vertical Ascent in Meters" (VAM) på hur många meter du klarar att klättra i timmen, Ju högre värde desto bättre.
En av de mest krävande backarna här är den beryktade Mattsabacken som går från Filipshyttan upp till Ånnaboda och som jag tror många cyklister kört backintervaller i.
Mitt VAM idag i ett distanstempo strax under tröskelpuls ( effektmätaren är på gång) var 660 med tunga 900g dubbdäck och ser man dom riktigt duktiga motionärer som pressat på i tröskeleffekt ligger dom strax över 1000 VAM.
Men mitt VAM i samma backe April 2016 var ynkliga 385 i tröskeltempo, så det kanske finns ett hopp.
Helt klart kommer jag kombinera stigåkning med mera HC backar framåt våren för att se om jag utvecklas.