Det är aldrig slut förrän man passerat målet.
 
 
Detta var en dag då allt kändes bra. På morgonen klev jag upp 07.00, dagen innan förberett allt som jag brukar. Tänkte positivt och ingen stress, tänkte framåt med lust.
 
Installerade mig i en av de främre leden av fålla 5 för att trampa 68km MTB i Norberg.
Att stå där med alla andra gubbar/tanter med nummerlappar ger en härlig anspänning.
 
Målsättningen var att ha kul slå mig själv från förra året då jag fick punktering efter 55 km.
Gå ut relativt hårt spara mig i mitten och trycka på hårt sista timmen.
 
Med målsättning är att med rätt klunga ligga på hjul under de snabba grusvägarna. Det märktes att det var många starka cyklister som skulle seeda sig till cykelvasan.
Trots att det bara är motionsklass är det definitivt tävling, adrenalinet fokuseringen och allt som det innebär att cykla mot andra med nummerlapp gillar jag.
 
Starten gick och det vart ett rasande tempo ut på den flacka banvallen, redan efter 2,5 minut var jag uppe i tröskelpuls ca 85% av max, med dubbla led pressade vi på i 35km/h i 10 minuter runt tröskeln.
Jag satte PR i princip varje segment under första 25 km av loppet, jag hade skitkul helt enkelt.
 
Klungor bildades och jag hängde med riktigt bra, låg på poängplats men är lite för tung uppför men kompenserade det när det vart platt och nedför.
Bröt mig ur klungor hittade nya att följa, så vart det och det kändes väldigt bra trots att effekten låg klart över mot vad jag brukar ha.
 
Vätskekontrollen vid klackberg efter ca 35 km passade jag på att dricka sportdryck från depån, tappade min klunga med ca 30 meter men tog igen det efter några km utan att hetsa.
Tappar man klungan blir det som en gummisnoddseffekt där snodden plötsligt går av, det mycket jobbigare att hålla farten själv.
 
Efter Dansarbacken tänkte jag "bara" 25km kvar och nu ska jag hålla ihop allt, det här kommer jag att greja.
Då konstaterade jag i nedförsbacken att jag hade fått P U N K A i år med, stannade pumpade ca 3 minuter och hoppades att tätningsvätskan skulle täta hålet jag inte såg.
 
Kom ca 3 km och jag åkte på fälgen igen och bahjulet ormade sig, frusterande pumpade jag 3-4 minuter igen och det läckte lite genom ekernippeln.
Förstod att det inte var däcket utan ventilen som läckte, men det var en kraftig nedförsbacke så jag tänkte att jag rullar ner till Gäsjöbacken ca 20 km kvar och slänger i en slang. då det samtifigt började regna.
 
Problemet var att slangens ventil var inte tät så jag fick ta ut slangen igen S U C K, hade inga verktyg utan fick använda pedalen med att dra åt ventilen men det vart inte bra.
Jag vart ganska arg 😁 kastade hjulhelvetet in i skogen. Men samlade mig sen 😂.
 
Efter drygt 30 minuter hade förstås massor passerat och även en tant i bil som stannade och frågade om jag behövde hjälp, svarade att jag behöver ett nytt hjul 😜.
 
Var trött av pumpandet, det var jobbigare än att cykla.
Myggorna, regnet och alla  klungor som passerade mig var förstås tecknet på att detta inte var min dag.
Men jag tänkte jag ska ta mig i mål med lågt lufttryck och högt rullmotstånd men ge det jag har på slutet. 
Jag slog mina effektrekord på slutet med 260W sista 15 minuter mot förra årets 215W.
 
Väl i mål hade var jag ganska glad att jag hade klarat mig i mål, jag var hel i kropp och knopp. Ser fram om en vecka då Finnmarksturen kommer gå i ludvika, har nu bytt ventilerna laddar för nya turer på MTB med nummerlapp för det är så grymt kul.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En rapport från Engelbrektsturen 2019 från motionärsled fålla 5.

CykelTräning Kommentera
Det är aldrig slut förrän man passerat målet.
 
 
Detta var en dag då allt kändes bra. På morgonen klev jag upp 07.00, dagen innan förberett allt som jag brukar. Tänkte positivt och ingen stress, tänkte framåt med lust.
 
Installerade mig i en av de främre leden av fålla 5 för att trampa 68km MTB i Norberg.
Att stå där med alla andra gubbar/tanter med nummerlappar ger en härlig anspänning.
 
Målsättningen var att ha kul slå mig själv från förra året då jag fick punktering efter 55 km.
Gå ut relativt hårt spara mig i mitten och trycka på hårt sista timmen.
 
Med målsättning är att med rätt klunga ligga på hjul under de snabba grusvägarna. Det märktes att det var många starka cyklister som skulle seeda sig till cykelvasan.
Trots att det bara är motionsklass är det definitivt tävling, adrenalinet fokuseringen och allt som det innebär att cykla mot andra med nummerlapp gillar jag.
 
Starten gick och det vart ett rasande tempo ut på den flacka banvallen, redan efter 2,5 minut var jag uppe i tröskelpuls ca 85% av max, med dubbla led pressade vi på i 35km/h i 10 minuter runt tröskeln.
Jag satte PR i princip varje segment under första 25 km av loppet, jag hade skitkul helt enkelt.
 
Klungor bildades och jag hängde med riktigt bra, låg på poängplats men är lite för tung uppför men kompenserade det när det vart platt och nedför.
Bröt mig ur klungor hittade nya att följa, så vart det och det kändes väldigt bra trots att effekten låg klart över mot vad jag brukar ha.
 
Vätskekontrollen vid klackberg efter ca 35 km passade jag på att dricka sportdryck från depån, tappade min klunga med ca 30 meter men tog igen det efter några km utan att hetsa.
Tappar man klungan blir det som en gummisnoddseffekt där snodden plötsligt går av, det mycket jobbigare att hålla farten själv.
 
Efter Dansarbacken tänkte jag "bara" 25km kvar och nu ska jag hålla ihop allt, det här kommer jag att greja.
Då konstaterade jag i nedförsbacken att jag hade fått P U N K A i år med, stannade pumpade ca 3 minuter och hoppades att tätningsvätskan skulle täta hålet jag inte såg.
 
Kom ca 3 km och jag åkte på fälgen igen och bahjulet ormade sig, frusterande pumpade jag 3-4 minuter igen och det läckte lite genom ekernippeln.
Förstod att det inte var däcket utan ventilen som läckte, men det var en kraftig nedförsbacke så jag tänkte att jag rullar ner till Gäsjöbacken ca 20 km kvar och slänger i en slang. då det samtifigt började regna.
 
Problemet var att slangens ventil var inte tät så jag fick ta ut slangen igen S U C K, hade inga verktyg utan fick använda pedalen med att dra åt ventilen men det vart inte bra.
Jag vart ganska arg 😁 kastade hjulhelvetet in i skogen. Men samlade mig sen 😂.
 
Efter drygt 30 minuter hade förstås massor passerat och även en tant i bil som stannade och frågade om jag behövde hjälp, svarade att jag behöver ett nytt hjul 😜.
 
Var trött av pumpandet, det var jobbigare än att cykla.
Myggorna, regnet och alla  klungor som passerade mig var förstås tecknet på att detta inte var min dag.
Men jag tänkte jag ska ta mig i mål med lågt lufttryck och högt rullmotstånd men ge det jag har på slutet. 
Jag slog mina effektrekord på slutet med 260W sista 15 minuter mot förra årets 215W.
 
Väl i mål hade var jag ganska glad att jag hade klarat mig i mål, jag var hel i kropp och knopp. Ser fram om en vecka då Finnmarksturen kommer gå i ludvika, har nu bytt ventilerna laddar för nya turer på MTB med nummerlapp för det är så grymt kul.